Tankar om Melodifestivalen

När biljetterna släpptes till Melodifestivalen hakade jag på schlagertåget och köpte 4 biljetter till familjen, till Andys stora förtret.

Med spänd förväntan väntade vi in artistsläppet..

Renaida… John Lundvik… Sigrid Bernson.. Aldrig hört talas om eller vet om de kan sjunga.

Benjamin Ingrosso.. Ja visst. Barnen blir glada

Kamferdrops.. Ja kanske kan bli en schlagerdängaTa

Edward Blom

Kikki Danielsson

Vad fan..

Nu fattas väl bara att Anna Book uppträder som paus”underhållning” också..

 

Att bli kidnappad på Fruhippa

Förrförra helgen var vi beordrade övertid på jobbet. Jag åkte dit klockan 0700 och satte mig och jobbade. Vid halv 12 ringde min chef mig och sa att den pizza jag beställt, hade pizzabagaren glömt. Jag skällde ut chefen och svor högt till mina arbetskamrater om att glömma min pizza var ju det sämsta de kunde göra. Mycket för att jag har sämst blodsocker av mina arbetskamrater.

Vägrade följa med de andra ned på lunch o satt kvar på mitt rum och surade när jag ser några vänners huvuden poppa upp vid min dörrpost.

En efter en poppade de upp och min hjärna fattade ingenting.

Vad gör ni här undrade jag.

Du trodde du skulle komma undan va, fick jag till svar.

Fattade ingenting. Jag jobbar sa jag.

Inte längre sa dem och gav mig en överpimpad resväska och instruktioner att jag skulle byta om och stänga ned mitt arbete.
Fick BARA rosa kläder och en tanthatt i blå plysch i min hand.

Sagt och gjort, bytte om till de mest uringade kläder jag någonsin haft på mig och knöt en tantscarf över tuttarna så jag inte skulle chocka mina arbetskamrater och chef. Och mig själv för den delen.

Fick två Jägermeister att ta i benen och ett mjölkpaket med starkcider att dricka.

Fattade fortfarande ingenting..

De skrämde upp mig med att jag skulle göra en jäkla massa bus nu och jag tänkte bara på mitt blodsocker.

Men snälla som de var gick vi till en av mina favoritrestauranger Fontana di Trevi och jag fick fritt val på menyn.
Drack upp mig med två öl till av ren nervositet.

De sa jag skulle sjunga på scen i en galleria och jag sa att jag skulle ta med mig dem i fallet ifall så var fallet.
Vi gick in på Mitticity och jag fick 150 kronor att handla något kroppsnära för på Monki. Ida följde med som köphjälp eller personalshopper, men .. det slutade med att hon tyckte jag skulle köpa en genomskinlig bh med hjärtan på över vårtorna. Jo man tackar ja.. När ska jag ha den tänkte jag. Men 150 kronor kostade den så den blev tydligen perfekt.

Fick mig en påse med informationen om att jag skulle dra en lapp. Utför uppdragen som står på.

Mardröm.. Tog mig stora klunkar cidermjölk..

Gå in på Life och fråga efter glidmedel”. Check på den. Gick in på Life och frågade om man kunde använda Kanjang som glidmedel. Nej tyvärr svarade hon.

Gå in på valfri affär och fråga efter mamelucker”  Jag tänkte på damasker och tyckte inte alls det var så farligt och frågade tillochmed om vilken affär som skulle kunna ha det. Alla såå tillmötesgående. Senare på kvällen såg jag bilder på vad det var…

Uppdragen fortsatte i samma anda tills jag fick:

”Gå fram till en person och säg att hon har en fin aura. Att den är magisk”

och

”Fråga någon om lypsyl och om du får låna den”

Tack för den du..

Fy fan mardrömscenario och fråga efter lypsyl. Men jag gjorde det…

Hoppas ni ger mig applåder där ni sitter nu.. för jag fixade det verkligen och blicken jag fick av den kvinnan var väl.. inte riktigt okej.

Sen hoppade vi på bussen och åkte hem till Maria. Tapasmingel och uppdrickning igen. Pratade minnen och skrattade tills det var dags för smink och fix. Minna sminkade upp mig och Ida tog sig an mitt hår. Riktigt lyx.

Nerbuttad i källaren med order att klä av mig och sätta på mig hjärtanbhn jag köpt för deras pengar.

Och vips var jag i en fotostudio. Maria som fotograf och Ida som assistent. Det smattrades hej vilt och Ida var världens bästa påhejare.

Till slut kom resten av gänget ned och hängde på med foton. Jag har än så länge endast sett två kort och det är dessa:

Älskar dem. Det saknas dock 2 personer som var bakom kameran.
Älskade fina vänner.

Bilderna gör mig otroligt glad. Otroligt glad för att jag har dem och att de ville göra detta för mig.

Efter fotosessionen hoppade vi på bussen igen och åkte hem till Minna.

Där drack vi, käkade mat, busade med hennes lille son Gabbe som vägrade sova.. klart han gjorde.. Alla tokiga halvfulla tjejer som totalt satte honom i centrum. Säg den karl som skulle gå och lägga sig då?

Vi lekte lekar där jag skulle gissa vem som tagit med vilken sak och vilken låt. Kan väl säga att jag var rätt kass på det. 50/50.

Vid tolv hade vi varit igång och druckit i typ 12 timmar.. eller vi och vi. jag. Jag var inne på att gå på lokal, vårt gamla stamhak Koriander, men insåg väl att det var bättre att göra en annan kväll när man inte druckit i 12 timmar. Så vi fick skjuts hem och efter en kräka i toan sov jag som ett barn i Petters säng.

En otroligt härlig dag, kväll och natt med några av de finaste i mitt liv.

Tack för att ni gjorde detta för mig. Älskar er allihop

När livet fortsätter att jävlas

Att gå från att börja känna glädje och kunna skratta igen, till att återigen tappa leendet blev tufft.

I veckan hände det oförutsedda händelser som fick mig att återigen backa i måendet. Inget jag kunde påverka alls själv, men livet fuckades upp.
Så min kropp blev återigen sjuk. Japp, vaknade upp med feber ont i halsen och hosta igår. IGEN. Noll immunförsvar. Det är en av sakerna sorg gör med en. Drar ur allt immunförsvar man har i kroppen och vid minsta grej som får kroppen att dräneras, blir man sjuk. Och inget kan man göra åt det. Mer än att försöka ta det lugnt och andas.

Hjärnan snurrar av virrvarriga tankar och jag försöker sortera dem, men det stoppas av frågor. Frågeställningar. Om framtiden och om vad som skett bakåt i tiden.

Att inte veta och inte förstå är inte bra för en människa med kontrollbehov, så detta ställer mitt inre på sin spets.

Denna helg har vi haft min storebrors lilla dotter här hela helgen. Vi har fokuserat på att ha roligt. Att glömma.

Så vi har gått på bio, hyrt film och gjort skattjakt utomhus till barnen, vilket resulterade i att barnen gjorde skattjakt åt oss vuxna inomhus senare.

Barnen kollade på Minioner 3 igår kväll medan jag och Andy somnade till Baywatch i soffan. Vaknade lagom upp till bloopers i slutet. Älskar Dwayne Johnsson. Dock var väl filmen inte så bra, rätt överdriven och löjlig, men det kanske var det som var tanken. Men visst skrattade jag mycket ändå.

Av det jag såg.

Veckan som kommer hoppas jag få lite mer fason på hur allt ligger till och hur man ska gå vidare.
Det här året går till historien… än en gång…

Konsten att få upp immunförsvaret

Sedan mamma gick bort har mitt immunförsvar hamnat på noll. Så fort jag ens försöker att träna blir jag sjuk. Det kan räcka med att bara ta en promenad så vaknar jag med ont i halsen.

Jag har nu varit hemma i två dagar med hosta och feber. Igen. Jag har nu varit sjuk minst en gång i månaden den senaste tiden och det är så förbannat frustrerande. Irriterande och energikrävande.

Jag äter bra. Vågar inte röra mig för jag blir sjuk. Tar extra vitaminer. Vilar. Går till terapeut.

Men jag börjar ledsna. Så frustrerande att ständigt bli sjuk. Att aldrig känna att man kan börja träna igen, för då blir jag sjuk. Men att träna gör mig glad och får upp mitt självförtroende. Så allt blir en ond spiral.

Hur sjutton ska man få upp immunförsvaret när man inte får träna? När man tar kosttillskott och äter mycket grönt och frukt.

HUR

Jag försöker acceptera min sorg, att släppa ut den när den kommer. För jag vet att det är den som drar ned mig. Men vad ska jag göra mer?

När slutar spiralen att snurra nedåt och börjar snurra uppåt?