Ont i magen

Följde med mamma till sjukhuset idag för provsvar.

Blev inte att jag gick tillbaka till jobbet. Gick inte. Panik. Ångest. Tårar.

Mamma

Inte alarmerande saker men ändå inte svar som jag /vi önskar.

Vill kräkas.

Sova i 3 månader.

Vakna upp till att forskningen kommit fram till att det går att bota.

Grät på sjukhuset.

På stan bland främlingar när mamma tog bussen hem.

Grät i bilen mot Bergvik.

Tröstshoppade kläder på Vila. Skulle köpa byxor. Det blev klänning, tshirt och tröja.

I en av årets tajtaste månader.

Magkatarr.

Tårar.

Rädsla.

Känner mig ensam fast ändå inte.

Vill imte vara utan mamma.

Aldrig någonsin.

Varför ska något annat bestämma över ens liv?

Cancer är en jävla mördare. Om jag kunde skulle jag mörda cancer. Så jävla hårt med allt jag har. Strypa den jäveln.

Men man kan bara stå bredvid. Titta på. Inte tappa hoppet. Få glimt av hopp. Få grusat hopp. Laga hjärtat. Få det krossat. Stampat på. Plåstra om.

Fuck cancer.

Fuck cancer som vill detta. Ingen annan vill detta så varför ska det onda ta över?

Måste leva som vanligt. Kramas oftare. Gråta lika mycket.

Ha ångest och framtidsotro.

Blä

Ikväll känns det tufft.

Jag har gett barnen godis till fredagsmys. För atr jag kan. Skiter i lördag. Det tar vi imorgon.

Idag känner jag mig sur. Ledsen. Krossad. älskad.

Liten

Men ändå måste jag vara mamma.

Å min mamma åt mig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *