Getingtraumatiserad

När allt lugnat ned sig började jag och Andy att prata om vad som hände i skogen. Bland getingarna.

Upptäckte att jag knappt mindes.

Jag minns olivias hemska hemska skrik. Hur jag slet upp henne när hon trillat och hur jag kollade var skogsöppningen var. Hur länge det skulle dröja innan vi var ute och om vi skulle överleva. För jag var inte säker.

Andy tog Olivia i famnen och sprang ut samtidigt som han slog ihjäl getingar på hennes kropp.

Petter slet jag taggen i samtidigt som han skrek i panik och inte förstod vad som hände.

Hinkar och bärplockare mössor lämnades i skogen.

Väl ute på vägen var det fullt slagsmål. Getingarna verkade gilla mina och barnens kläder mer än andys, vilket gjorde att han kunde kämpa som en gladiator mot getingarna.

Fem i klunga på min rygg. Tre i knävecken.

Krypandes överallt.

Tio under barnens kläder.

På kvällen var det svårt att sova. Stora röda svullna stick som sved och kliade. Insmorda med hydrokortisonsalva och med alvedon i kroppen lade vi oss för att sova.

Jag kunde inte sova alla den natten. Kliandet gjorde det omöjligt och barnens skrik i huvudet ekade.

Petter vaknade och fäktade. Gnydde.

Olivia vaknade och kliade. Ledsen.

Allt känns som en sjuk mardröm.

Så nära att en kröp upp i olivias näsan. En på hakan på petter och en på halsen på mig.

Fy fan.

Inatt var det lite bättre. Jag har sovit några timmar och även Olivia har sovit ordentligt.

Hennes stick är ff svullna. Rejält.

Hur länge håller det i sig egentligen?

1470504384988

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *