Första fritidsdagen och separationsångest

En tvärpigg Olivia vaknade direkt jag väckte henne klockan sex imorse. Redo för fritids. Som hon längtat efter sedan urminnes tider.

Halv sju tyckte hon vi skulle åka. Hon var klar. Fick försöka hålla henne på sträckbänken till klockan stod på tio i sju och då drog vi.

Det pirrade i hela kroppen sa hon. Tillochmed när hon andades och nog rycktes man med lite av pirret. Pirrade av nervositet i min egen mage. För att lämna på ett helt nytt ställe utan samma fröknar. Färre fröknar. Inte samma rutiner.

Jag frågade henne inne på fritids om hon ville att jag skulle stanna kvar en stund, men hon sa att jag skulle åka och att hon kunde följa mig till dörren och vinka hej då.

Öh okej.

Bara att klippa navelsträngen för  mig själv och bli avvinkad som en ensam lkten förälder som ville ha ett dagisbarn kvar.

Vips satt jag i bilen med en klump i halsen.

En klump över att hon är stor. Bryter sig lite loss.

En klump över att dagistjejen, den lilla söta oskyldiga oförstörda nu är förskoletjej. Snart kommer slängpussarna hon kastar vara slut. Snart går hon själv och vill att vi går femtio meter bakom. Helst mer för man är pinsam ändå.

Snart blir det nya vänner. Vänner man vill prata med i telefon oavsett om man setts hela dagen i skolan. Snart vill hon inte kramas i knät. Krypa upp och berätta om dagen. Vem som sa vad och vem som var dum.

Snart vill hon vara instängd på sitt rum. Sitta på golvet och vara sur över att hon har sååå mycket strängare regler än ALLA andra. Att hon aldrig får lika kläder som alla andra och att hon aldrig får göra något.

Jag vet det där och jag fasar för det. Kanske är det därför man har separationsångest över att inte längre har en dagistjej. För jag är inte klar med detta. Jag är inte redo att släppa taget och se utvecklingen bara eskalera.

Jag behöver gå i terapi och bli redo. Kanske utbilda mig till förskolelärare lite snabbt så där så man kan spana och ha koll. Vara äckligt pinsam och jobbig.

Olivia var iallafall supernöjd med sin första dag. Spännande ocn nygamla vänner.

Hon hade slagit sig en hel del, men ett äldre barn hade hjälpt henne.

Skönt.

På onsdag börjar skolan.  Förskoleklass.

Har sett ut ett bollplank jag kan gömma mig bakom och vara med resten av tiden i skolan. För det är precis det jag vill fortsätta vara.

Hennes bollplank.

IMG_20160821_225040

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *