Att starta om

Stundtals har jag god lust att bara lägga ned bloggen. Ta bort Facebook och instagram. Vara en vanlig. Sluta störa mig och inte befinna mig i bloggvärlden.

Stundtals har den gett mig jättemycket. Vänner. Vänskap. Skratt. Sorg. Hjälp.

Stundtals har den gett mer ont i magen och dåligt smak i munnen.

Det har gett mig fina och bra samarbeten och en del ordentliga skratt när man öppnar mailboxen.

När jag är ledig längre tid får jag alltid en känsla av att lägga ned allt med bloggen. Jag orkar inte ha den över mig. Att ha ett krav att jag ska skriva även fast jag inte behöver.

När jag jobbar har jag ett större behov av att få utlopp. Att få ut mina tankar. Kanske hinner jag inte prata så mycket som jag har behov för när vardagen kickar in. Kanske får jag utlopp för mina tankar och allt jag har att säga när jag är ledig.

Behovet är iallafall mindre.

Ibland har jag lust att börja om med mytt namn. Anonymt. Eller kanske inte anonymt utan bara inte att alla vet om.

Ibland är jag trött på bloggvärlden. Trött på allt vad den innebär. Ibland känna den bra.

Jag blir alltid sån här när jag är ledig.  Liksom bollar med mig själv.

Bloggen har gett mig så mycket. Jag har fått utlopp och kunnat skriva av mig om mina katastroftankar och allt annat som försiggått i mitt liv.

Det har varit så skönt att bara kunna ”prata” av sig när man känner att ingen orkar lyssna längre.

Jag vet inte.

Det blir vad det blir.

Jag är ledig nu.

När vardagen kickar in kanske det känns annorlunda.

2 Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *