Tji fick jag

Plockade fram pippispel förut och lade upp på bordet. Tänkte jag och Olivia skulle spela lite. Umgås. Hänga liksom.
Han ba: mamma jag vill inte leka med dig.
Nähä som om du skulle göra mig en tjänst liksom.
Haha

Dock gick det bra att dölja ngt som störde henne i mitt ansikte. Doktor Olivia trollade bort inte mindre än två finnar med en klump idominsalva.

20140131-205202.jpg

Gissar på riktig froding på dem imorgon.

Lite senare lekte vi kurragömma. Jag ställde mig i duschen och höll i en handduk som täckte nedre delen av kroppen och så bakom en handduk som hängde på tork.
Hade jag inte ropat var de skulle letat hade jag nog stått där än.

Nu kör vi nybakade scones igen. Denna gång med grahamsmjöl.

Att vara tacksam för det man har

När någon varit på en begravning, som inte skulle ha behövt varit än på många många år, ställs ens livs perspektiv lite på kant.
Jag åker idag hem med en tacksamhet i kroppen. Jag vill hem och kramas med barnen och gubben.
Hålla hårt och inte släppa.
Fokusera på bra saker och glömma bort dåliga.
Skita i att det inte är lördag och äta gott.
Kramas och hålla sams.
Pussas lite mer.

Känna tacksamhet att vi är friska och lever.
Och att vi faktiskt älskar varandra och har det jäkligt bra.

20140131-162546.jpg

20140131-162556.jpg

20140131-162726.jpg

20140131-162746.jpg

Superdeals från Jollyroom

Jollyroom har återigen två dagar med riktiga superdeals på 100 utvalda favoriter.
Dealerna gäller bara till fredagen 31 januari 2014 klockan 1600, så det gäller att vara på hugget om man vill fynda.

Här är mina favoriter iallafall:

doktor Olivia som älskar att leka doktor numera skulle fullkomligt go bananas om hon fick denna.

zooÄlskar älskar Skip Hops produkter! Och att kunna äta på dem.. mmmm bättre middagar!

bord Å så ett himla fint bord med stolar till ungarna. Ja tack!

Så in och fynda nu. Jollyroom.

 

Att inte känna efter

Det har jag inte gjort idag när jag gick upp. Jag letar inte i huvudet eller magen eller tröttögonen OM jag har något bakissyndrom
Fick springa till bussen trots att jag gick upp 40 min innan avgång.
Pust

Och så fick jag höra på nyheterna igår att man absolut inte ska träna bakis.
Så det är ju tur då att jag inte kände efter.

Men allt var värt det.

Nu blir det jobb 7-16. Huvvaligen.

20140131-062902.jpg

Att skratta så man gråter

Att skratta så tårarna rinner, sminket försvinner och få ont i magen var det länge sedan jag gjorde. Säkert år sen, men ikväll hände det.
På en hejdåmiddag för en härlig medarbetare som tar pension imorgon.

Vi satt på Alfies här i stan käkade och drack öl och jag gav presenter ( fräcka såklart) och vi pratade minnen. Alltså så som jag har skrattar idag !! Herregud så härligt det är.
Vi vuxna är dåliga på att skratta innerligt, så där så det guppar i hela magen och man känner hur sexpacket börjar visa sig.
Skratta så man funderar på varför man sminkade sig överhuvudtaget, för ögonen ligger i servetten på bordet.

Nu sitter jag på bussen hem. 4 öl senare, lite kissinödig men med en sjujäkla härlig känsla i magen.
Träningsvärk imorgon kan man tro.

20140130-224943.jpg

20140130-224953.jpg

Mer stressigt för killar?

Jag märker stor skillnad påmint och Andy när det gäller planering. Och särskilt när det gäller om man ska fixa båda barnen själv någon dag.
No big deal egentligen.
Jag planerar i det tysta vad vi ska äta nästa dag och lägger fram kläder och annat.
Till Andy ger jag förslag vad de ska äta, enkla maträtter typ blodpudding och pannkakor och jag brukar lägga fram kläder till nästa dag.
Han kan bli lätt uppstressad inför att fixa iordning dem på morgonen och lämna själv på dagis, så jag kan ibland få sitta och prata lugnande med honom och intyga att det kommer gå bra och att det inte är hela världen om Olivia kommer utan tofsar eller Petter har en smutsig tröja.

Efter en stunds övertygande säger han alltid: alltså ja det är ju bara att ta det lugnt och inte stressa upp sig. Klart det kommer gå bra.

Haha

Som om jag pratat för döva öron.

Idag och imorgon är just en sån dag. Efter jobbet idag har vi hejdåmiddag för en nybliven pensionär på jobbet och jag sover hos mamma efteråt.
Så kvällen och morgondagen är Andys.
Igår kväll satt jag och sa att ni har det ju på sätt och vis bra för imorgon har ni ingen stress.
Andy ska på begravning och därför behöver ju barnen inte vara på dagis klockan sju.
Det är ju lyx!

Så jag ändrade om i veckans matsedel och skrev blodpudding på schemat.

Det är ändå komiskt att det kan vara så stor skillnad på pappor och mammor.
Kanske bara det är hos oss det är så här. Vad vet jag.

Morgonens fundering.
Godmorgon

En lite mindre smart dag

I söndags när vi var och åkte pulka hände en smärre katastrof.
Den upptäcktes vid bilen och ni kan ju bara gissa er till att det var bilnyckeln som saknades.
Och japp det var min jackficka den legat i. Min öppna jackficka.
Att vara utomhus och åka pulka när det ligger flera dm snö med öppen jackficka hör väl inte till mina mest smarta stunder i livet.

Men ibland blir det hjärnsläpp även i denna hjärna.
Panik utbröt i båda vuxnas hjärnor och båda insåg att det krävdes en enorm tur och tålamod att hitta och leta efter en bilnyckel i Mariebergsskogen. Dessutom fick jag en hemsk förnimmelse då nyckeln kunde ha hamnat en en hästs mage, då han nöp tag i min jackficka och började tugga efteråt.

Vi bestämde snabbt att jag skulle dra hem barnen på pulka till mamma och Andy skulle leta.
Vägen till mamma är just mestadels just väg och dra två pulkor med totalt ca 27 kg barn på, på asfalt och grusad snö är ju inget jag rekommenderar. För fy fan vad tungt det var. 1.5 km senare var jag sjöblöt av både blod, svett och panik, men ändå framme.
Mitt scenario att en skulle behöva stå bredvid bilen och vänta in den andre som varit tvungen att ta bussen hem för att leta på extranyckeln och ta bussen tillbaka, grusades som tur var genom att Andy körde upp bredvid mig med vår bil.

Någon snäll figur hade hittat bilnyckeln på en isfläck och lagt upp den på en sån sandlåda.
Fatta turen!
Tänk om den hamnat i djupsnö eller hästen käkat upp den.
Då hade vi fått vänta på töväder eller matsmältningen innan vi fått se den igen.

20140129-155336.jpg

En lite lättare Joi fast ändå större av alla muskler jag drog på mig med av pulkadragningen.

Dag 2 med skrik

Även denna morgon började Olivia gråta och skrika. Vet inte om det har med att göra att vi lämnar båda två. Vi får nog testa att bara en lämnar imorgon för detta är inte roligt.
Man åker iväg till jobbet med en dålig känsla i magen.
Det liksom är surt och ont.

Usch

Värre ägglossning efter graviditeter

Alltså jag har fått någon straffägglossning efter mina graviditeter. Den liksom hånar mig varje månad som om den vet att jag inte ska ha mer barn.

Den hånar mig för att jag knappt vetat om när jag haft ägglossning de andra månaderna.
Nu när jag inte behöver veta när jag har ägglossning vet jag det med bravur. Det smärtar utav bara helvete.
Det hugger, drar och jag kan knappt röra mig.

Aj aj aj.

Jag som aldrig tar tabletter knappt, har precis fått tagit en 1 mg Alvedon.

Det är sån skillnad mot mina tidigare ägglossningar. De som var gömda och gjorde lite mer ont i ryggen.
Vid vissa ägglossningstillfällen kommer ju även den lilla foglossningen tillbaka.

Ska det vara så här varje månad fram till jag når klimakteriet?

DAMN isåfall.